Reseberättelse

Berättad av Björn

Vi hade aldrig tidigare varit i Asien och hade ganska diffusa idéer om vart vi egentligen skulle åka på semester. Vi ville uppleva en ny kultur och dessutom hitta en "paradisö" där vi kunde slappna av från lägenhetsrenovering och arbete.

Malaysia växte fram som ett alternativ till Karibien där det förstås var höststormar och orkaner i början av oktober då vi ville åka. Varför vi inte valde Thailand vet vi egentligen inte, det är förstås underbart där, men Malaysia kändes betydligt mindre exploaterat.

Som solsemester hade vi egentligen tänkt åka till Pangkor på västkusten. Efter att ha pratat med en jättebra specialistresebyrå i Stockholm, Indcen Resor, förstod vi att det var på östkusten man hittade de riktiga paradisöarna.

Vi reste med Malaysia Airlines direkt från Stockholm till Kula Lumpur. Restiden var 11 timmar jämfört med drygt 20 om vi hade tvingats göra en mellanlandning. Man gör nog klokt i att spana efter flygpriser på nätet för att hitta de billigaste, även om man sedan kanske bokar via en resebyrå. Det finns många siter som erbjuder heltäckande sökning bland så gott som alla resebolag. Vi hade turen att hitta ett kampanjerbjudande från Malaysia Airlines så flygresan t.o.r gick på ca 11.000 kronor för oss båda, inklusive inrikesflyg i Malaysia.

Flygresan gick jättebra och servicen hos Malaysia Airlines var jättebra. Vi landade på KLIA, Kuala Lumpur International Airport, tidigt på morgonen. Flygplatsen är bara några år gammal och supermodern. Från KLIA flög vi sedan direkt till Kota Baharu på norra östkusten. Kota Baharu ligger i den "strängaste" muslimska delen av Malaysia, och det ska tydligen vara lite speciellt att besöka staden, särskilt som västerländsk kvinna.

När vi klev av flygplanet i Kota Baharu kände vi för första gången av det otroligt fuktiga klimatet i Malaysia. Det kändes som om man gick runt med en varm blöt filt över axlarna. En vanesak förståss, men särskilt ansträngande när man suttit på ett svalt flygplan så länge.

I taxin från flygplatsen förstod vi för första gången hur långt hemifrån vi egentligen var. Husen längs vägen där folk bodde hade stora gliper mellan planken, och vid nästan varje hus fanns en ko och en get. Kött såldes upplagt på stenar längs med vägen med flugorna svärmandes runtomkring. Däremot verkade alla ha minst en bil eller moped!

Vi reste vidare från flygplatsen med taxi, ca 7 mil till den lilla hamnstaden Kuala Besut. Vi hade förväntat oss en hamn, men stannad snarare till vid ett litet skjul intill flodutloppet där båtföretaget höll till. Här träffade vi flera västerlänningar, de flesta par, som också väntade på båten ut till Perhentian Islands som var vårt mål för resan.

Båten ut till öarna var ett dånande avgasspottande monster, men det kunde man ha överseende med i solen och med den vackra utsikten in mot Malaysias högland. Utan att tänka på att vi befann oss nästan mitt på ekvatorn solade vi i t-shirt under en knapp halvtimme. Det räckte gott för att ge oss semesterns värsta brännskada.

Fortsätt till reseberättelsens del 2!